Jag satt och tänkte på lite olika saker, sen fastnade jag på ett ämne som jag fortfarande inte kan få grepp om.

För i vårat samhälle just nu, läggs det ortroligt,otroligt mycket vikt åt utseende. Hela tiden kommer det nya metoder om bantning, nytt smink som täcker alla finnar, korsetter som drar in fettet, saker som ska hjälpa dig att se snyggare ut helt enkelt.
Tittar man på reklamen på tv handlar nästan 50 % om utseende på något sätt. Vi blir ju påverkade hela tiden, om att vi ska se snygga ut.
Hos endel resulterar det i ätstörningar och hos andra en jävligt hög press.

Om jag inte har fattat helt fel så ska man väl bara leva ett sundt liv?
Men vad är ett sundt liv för dig?
Alla kan vi ju räkna ut med röven att det inte är bra att äta godis varje dag, men samtidigt inte leva på diet drycker.
Att leva ett sundt liv för mig, är att man känner sig nöd för den man är, men äter och tränar som man själv tycker är lagom.

Jag tror att vi människor lägger mer och mer vikt i hur en person ser ut nu jämfört med hur det var förr.
Det sker ju otroligt ofta, även mig. Att man kommenterar vad folk har på sig, eller hur folk går eller whatever.
Ju oftare vi påminner varandra om hur personer ser ut påminner vi oss själva att vara "perfekta"
För man vill väl inte klä sig som en fjortis , eller väga lika mycket som fettot man såg igår, eller gå lite halvtaskigt i klackar.
Hela tiden kommenterar vi saker om andra, som om vi själva skulle vara perfekta.
Men samtidigt blir man inte sig själv när man måste leva upp till dessa krav.
Jag menar, om en tjej vill vara fjortis så har väl jag absolut ingenting med det att göra ?!?!
Om hon känner att hon lever ett sundt liv så är väl det helt ypperligt?
Är det inte sjukt elakt av oss männsikor att prata skit om folk för hur de ser ut?
Det är faktiskt skillnad på att prata om hur folk beter sig jämfört med hur folk ser ut.

Det som jag egentligen vill komma fram till är att vi måste lägga ner. Allt detta tjatet om utseende. Det spelar väl egentligen ingen som helst roll. Bara alla är nöjda över sig själva! Sen hur andra personer ser ut är egentligen så himla ointressant. Det handlar om att vi hela tiden söker bekräftelse om oss själva..
Egentligen kanske det inte spelar någon roll om jag inte har en as tight kropp för jag kanske mår väldigt bra ändå.
Tycker jag själv att jag mår bra så spelar inte kroppen någon roll.
För allting sitter ju faktiskt uppe i huvudet. Mår du bra så ser du inte dig själv som ful, eller tycker att alla andra har såå mycket finare lår eller vad det nu kan vara.
Men mår du inte bra (kan vara vad som helst) så tänker du mycket mer på ditt utseende, för att känna att man är accepterad.

Men jag tror att vi alla kan vara överens om att utseendet har noll betydelse.
Även om man själv glömmer bort det alldeles för ofta. Vi måste påminna oss själva och andra, att det faktiskt är insidan som räknas!