Mamma sitter och spelar Super Mario galaxy och jag lyssnar på när hon sitter och är arg. Hon tycker själv att hon svär för mycket när hon spelar och vill att jag ska påminna henne. Samtidigt som hon är så inne i spelet att hon pratar med sig själv. (Blir liiiiite för mycket ibland)

Mamma- fan, ååååååååh, men hur kunde det?!?! Åhhh, jag skulle ju stannat där. GRINAR TYP... men va fasen. men dumma åhhhh. Snäällllaa Tom kan du komma och hjälpa mig? Jävla skit också,  MARIO VA SNÄLL!!!

(typ så i en kvart, så jag ropar)
- Men mammaaaaaa

Mamma- Men va ärre evelina? (helt upprörd)

Jag- Du låter så arg och upprörd

Mamma- Jaaaaa men jag har ju dött typ sjuttiotretusen gånger?!?!?!?!?

Snacka om att hon är beroende av tv-spel!!!!