negativ/positiv energi
Ju mer negativ energi du sprider ju mer negativ blir du själv och alla runt omkring dig. Detta kanske inte alltid handlar om t.ex hur många armhävningar du ska göra utan om dig själv och din hälsa. Jag kan känna såhär, vissa människor tycker väldigt synd om sig själva och om de är liiite sjuka eller har gått igenom något litet så stannar de hemma och tycker lite synd om sig själva!
Istället kanske man blir piggare och mår bättre om man går iväg till skola/jobb, och slipper hamna efter och faktiskt, så mår man bättre om man får komma ifrån hemmet lite. I know. Jag har tyckt synd om mig själv!
Ju mer du säger till dig själv att:
ååh det känns som att febern har stigit eller:
jag tänker på henne/honom hela tiden, ååhh så jobbigt.
Du tänker inte mindre på personen när du säger det till dig själv.
Nu menar jag verkligen inte personer som har gått igenom något väldigt nyss eller har 39 graders feber. Utan dessa personer som gick igenom något för 3 år sedan eller bara har sisodär 37 graders feber.
Jag vill inte att ni ska tro att jag är värsta känslokalla människan nu, för det är jag inte. Men när dessa personer tjatar om alla saker som de "lider" utav blir det så förbannat jobbigt. Tillslut orkar ingen bry sig och det är inte speciellt synd om personen längre. Jag skulle vilja att folket tog tag i saker och ger lite fan så går det bättre. Lev livet med positiv energi så går det så mycket bättre, det blir så mycket roligare!
Tror ni att de som har gått bort vill att vi ska gå runt och må dåligt i flera år för det. Självklart ska man sörja, man ska vara ledsen, man ska skita i allt och vara med de närstående. Men efter ett tag måste man kunna släppa det och leva som vanligt och tänka att, gud vad hon skulle gilla att jag gör såhär, eller han skulle tycka att den här sången är fin. Istället för :
åååhh, nu skulle hon varit med. Jag kan inte göra det utan henne, eller jag tänker för mycket på henne så jag kan inte lyssna på den här låten.
Vi lever livet en gång.
Slösa det inte på att vara ledsen i onödan, lev det som en rolig,positiv grej. Saker sker, men det är saker vi alla ska gå igenom. Två saker vet vi säkert:
Vi föds, vi dör.
Alla i olika tid, men ni som tror på andra sidan som mig. Vet att man är klar här. Det är inte här vi ska leva, vi är här för att lära inte leva här. Egentligen lever vi på andra sidan.
Men det är ett annat ämne.
Jag håller med dig till viss del...Jag sörjer än förlusten av folk som stått mig nära (som nu är döda),men det betyder inte att jag gräver ner mig för det. Sorg tar tid och det får det göra. Men jag sprider (förhoppningsvis), inte någon negativ energi kring dessa saker (mer än skriver om dem i min blogg emellanåt de dagar som allt sköjler över mig). Optimist är jag alltid ändå. Men jag tror inte på att glömma och gå vidare. Jag tror mer på att komma ihåg men gå vidare (som du skrev här). Kram
Det är klart att man aldrig slutar sörja. Det är självklart att man har dagar man minns de som är borta. Deras födelsedagar,jul, begravningsdagen o.s.v.
Men det jag vill få fram är att man inte ska leva med sorgen varje dag. Man måste någongång kunna släppa det och acceptera att läget är såhär. Att det inte finns så mycket att göra, Och jag syftar inte på dig nu pia:D
Men jag vet personer som tjatar om dessa saker i all evighet. Och det är just detta som gör mig så ledsen och arg!
Kram
Ja, jag förstår hur du tänker kring detta. Man får inte gräva ner sig för djupt i skiten så att säga. Världen är inte bara vit eller svart. Den går i gråskala med.:) Nä, förstod att du inte syftade på mig. Jag håller med dig om att folk som dränerar en på ens positiva energin med sin negativa är sådana som man håller sig långt bort från! Kram
